Desinformationskrig i sociala medier

Sedan sociala medier slog igenom har dess popularitet ökat, såväl bland yngre som bland äldre. De flesta av oss deltar i ett eller flera sociala medier, så som Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat eller något annat socialt nätverk online eller via mobilen. Ännu är sociala medier ett relativt nytt fenomen, vilket också innebär att vi varken har stor eller fördjupad kunskap inom det. Nya studier med olika inriktningar görs dock ständigt.

Vi är vana historiskt sett att ta del av information och nyheter via TV eller papperstidningar. Där har nyheten genomgått research och/eller intervju, den har sedan författats och tillslut redigerats innan den publiceras. I sociala medier går det mycket snabbare. Här kan i stort sett vem som helst skriva vad som helst och när som helst. Hur påverkar det informationen som vi tar in? Och hur tillförlitlig är den då?

Vad innebär desinformation på sociala medier?

Innan vi går vidare behöver begreppet desinformation tydliggöras så det inte missuppfattas. Desinformation är inte bara vinklad eller felaktig information, det är felaktig information som sker avsiktligt från avsändarens sida. Det är alltså inte misstag eller missförstånd som kommuniceras ut, utan ett planerat drag för att till exempel nå en specifik målgrupp med informationen. Informationen behöver inte helt och hållet vara falsk, men åtminstone till viss del och dessutom är målet att vilseleda mottagaren.

Desinformation kan användas av olika anledningar, till exempel i försäljningssyfte för att locka till sig nya kunder, trots att man har överdrivit eller helt enkelt förfalskat sitt erbjudande. Det kan också användas i form av statistiska uppgifter, inte sällan på en politisk nivå. Här kan syftet vara att värva medlemmar och locka till sig nya röster. Man kan också använda sig av desinformation som ett slags försvar till något.

Hur desinformationen sprids

Desinformation kan egentligen spridas på alla möjliga sätt – även i papperstidningar och annan tryckt media. Här genomgås dock texterna av korrektur och redigering, vilket gör det svårare att få igenom en desinformerad text. Då måste man hitta andra sätt att driva falsk propaganda och lögner på. Idag har många insett hur enkelt och snabbt det är att sprida (des)information via just sociala medier, men hur fungerar det egentligen?

Anledningen till att sociala medier är sådana effektiva plattformar för desinformation är till viss del att vem som helst får lov att uttrycka sig (även felaktigt) där. Dessutom är sociala medier snabba i sin karaktär, vilket gör att man snabbt kan författa ett inlägg och sedan sprida det. Spridningen kan dessutom bli riktigt stor, då många använder sig av sociala medier dagligen och möjligheten till att exempelvis dela inlägg finns.

Vem har rätt?

Ett problem som uppstår när man pratar om information/kommunikation och sociala medier är att det kan vara svårt att kontrollera den informationen som sprids. Stämmer informationen? Vilka källor har personen i fråga i så fall använt sig av? Finns det någon bakomliggande tanke eller opinion bakom informationen som inte syns utåt? Det här är aspekter som är väldigt svåra att ta på och avgöra när det kommer till sociala medier.

Information som förs fram via sociala medier är inte alltid (kritiskt) granskad, vilket kan skapa problem. På det här sättet kan propaganda och opinioner lätt sprida sig, inte minst extrema sådana. Det räcker egentligen med att någon författar ett inlägg som sedan delas och sprids av andra människor för att informationen till slut ska upplevas som “sann”. Att hitta tillbaka till den första källan blir då också svårare och svårare.

Exempel: terrordådet i Stockholm

Under 2017 skedde ett hemskt terrordåd mitt i Stockholm, vilket flera säkert minns. Efteråt skrevs det om det i media, såväl i papperstidningar som på sociala medier. Till exempel spreds ett felaktigt citat från en präst på Twitter. Innan upphovsmannen hade tagit bort sitt inlägg hade det hunnit visas för över 300 personer. Det här visar också på hur snabbt information i sociala medier sprids, och vilka stora konsekvenser det kan få.

Framtiden i sociala medier

Vi har ännu svårt att hantera informationsflödet som sker i sociala medier. Internet är öppet för alla, och att hindra folk från att skriva falska nyheter är näst intill omöjligt. Hur ska detta då hanteras? Bör människor utbildas i att själva kritiskt granska den information de läser? Eller ska sociala medier övervakas mer? Samtidigt finns det såklart många fördelar med information i sociala medier, vilket vi inte får glömma.

Related Posts

Är dina vänner verkligen vänner

Visst har man många vänner här och där. På Facebook, Twitter, Snapchat och alla andra sociala medier. Men vilka är

Internettroll och hur de jobbar

Termen internettroll och dess varianter såsom nättroll och troll växte fram på internet under 1980-talet. Internettroll är en intressant term

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *